lelvisen -

Lucia firande och julbord :)

Ja, så igår följde vi med Emma och Stina till Solbergskyrkan och kollade på lucia tåget.
William,Stina och Max ( med oss föräldrar som bärare!) var sist i Lucia tåget då dom hade tomtedräkter på sig alla tre. Stina hade så klart världens sötaste klänning! Hon är min charmfia!
Det var mysigt som bara den, Wille dansade och klappade i händerna som bara den. Hahaha, han älskar musik och är som mamma var i unga år och älskar att skaka rumpa ;) Hahahaha... I helgen var vi på julbord med Ronnies jobb, jag och Wille hann typ bara äta innan det var dags för oss att ta kvällen. Och när vi samlades i konferensrummet så tänkte jag att shit, nu blir det nog för jobbigt åt Wille med massa människor precis överallt och det pratades i mikrofon och spelades upp nån inspelning men när alla klappade händer så gjorde även lille Wille i barnvagnen det :) Dock var han lite rädd för den skäggiga gubben som satt bredvid (tänk på att Ronnie är lastbilschaufför! :P ). Haha, det var även en annan gubbe som hade mega lång musche med typ två korvar som hängde ner haha, och den gillade Wille INTE! Men resten av gänget både såg och verkade som normalt folk :) Haha.. Han uppförde sig exemplariskt våran lilla gosse :)
Dagen efter såg vi Dregen i receptionen och när vi kom upp på rummet och kollade ut genom fönstret så satt han på Årjängstrollet och blev fotad :) Haha..
Jag tror att Wille har hamnat i en period där han inte vill sova, och absolut inte utan någon av oss vid sin sida, och gah jag blir knäpp för han vaknar 10000000000 ggr på en natt och nappen hjälper inte, han blir vansinnig och till sist blir jag så trött så jag ger honom bröstet, och jag vet att jag får skylla mig själv men lite sömn kräver jag faktiskt. Och när han till slut får bröstet så tvär slocknar han. Så det är inte för att han är hungrig utan det ska bara tuttas. (Lik pappa ni vet :P haha, skämt å sido) Så till helgen ska jag ligga på soffan och Ronnie ta sig an sonen på nätterna så han kanske förstår att det är slut med puppingen nu, och att han inte behöver mat då det är sov timmen! Får dock se hur överbeskyddande jag tar detta, det är ju faktiskt inte William som är problemet i botten utan jag som gör som han vill, men jag hatar när han gråter och när han gråter på riktigt så känner jag mig som världens sämsta mamma. Jag har en svaghet för barn som gråter, och avskyr det. Och speciellt nu när det är mitt barn, som ska kunna lita på mig och veta att jag finns där. Och så låter jag honom gråta? Näe, det där är inget för mig. Men nu är min kropp slut och pallar inte mycket mer, och jag lever inte. Jag bara är, jag har ingen ork och allt jag vill göra att sova, sova i sisådär tusen år! Men även om jag får sovmorgon tex så vaknar jag hur många ggr som helst och lyssnar efter dom, och hör jag dom inte får jag panik och tänker tusen tankar och hjärtat slår hårdare och hårdare för varje trappsteg! Usch.
Men så är det och jag hoppas det går över snart.
Fisen kryper också, sen en vecka tillbaka, ställer sig upp och ja gör framsteg :)

Nu lite bilder :)